Tjörn-Orust-Skaftö

Landvetter - Tahult - Partille - Bergsjön - Angered - Kungälv (väg 168 mot Marstrand och sväng vänster vid skylten Stenungsund 22 km) - Solberga - Jörlanda - Stora Höga - Stenungsund - Svanesund (färja till Orust) - Varekil - Mollösund - Hälleviksstrand - Stocken - Ellös - Malö (färja) - Flatön - Ängön (färja) - Skaftölandet - Fiskebäckskil - Grundsund - Rågårdsvik - Ängön (färja) - Flatön - Malö (färja) - Ellös - Varekil (väg 178) - Skåpesund - väg 169 mot Klädesholmen - Skärhamn - Stenungsund - Göteborg (E6) - Landvetter

Datum: 2005-04-19
Längd: 32 mil

Klockan är nio på morgonen, solen skiner och motorcykeln är nyservad samt -vaxad. Temperaturen är endast 6 grader och jag är förberedd med dubbla handskar, ett par extra varma sockar och en varm tröja. Trots den rikliga munderingen så får jag inte upp värmen förrän vid ettiden på dagen då temperaturen stigit till 12 grader. Målet med denna tur är att besöka Grundsund, Rågårdsvik och Fiskebäckskil på Skaftö, norr om Orust. Det var i dessa tre orter som tv-serien Saltön spelades in. Orust bjuder på många bra, kurviga och backiga 70-vägar. Speciellt vacker är sträckan längs Orusts västkust där man kan göra avstickare till de fiskesamhällen som ligger invid havet. Den ort som jag fastnade mest för var Mollösund. Förutom de nybyggda lägenheter alldeles innan samhället, som alldeles uppenbarligen byggts för att attrahera kapitalstarka norrmän, så präglas bygden av liv och rörelse trots att turistsäsongen inte kommit igång. Mollösund har alla de karaktäristiska kännetecken som en romantiserad skärgårdsidyll i ett fiskesamhälle i Bohuslän förväntas ha: godiskiosken med tidningar och vykort i ställningar på framsidan; telefonkiosken; ICA-handlaren som anpassat sitt sortiment till sommarturisterna - dvs fiskespön, båttillbehör, strandleksaker mm; äldre farbröder som lagar utspända fiskenät, tjärar träekor och diskuterar gestikulerande på den obligatoriska "ljugarebänken"; dånet av lastmopeder och pensionären som hasar sig fram bakom rullatorn.Fiskebäckskil och Grundsund är verkligen lika pittoreska som man upplevde i tv-serien Saltön. Jag rekommenderar att parkera mc:n och promenera längs de smala gatorna omgärdade av de oftast vita typiska bohuslänska trähusen som ligger så tätt att de nästan kan benämnas för radhus. Ett synligt tecken på kommersialisering efter "Saltön" är den centralt belägna pizzerian i Grundsund som tagit namnet "Blomgrens Pizzeria" efter "Blomgrens Lanthandel" i tv-serien.Mitt sista "strandhugg" på den här resan är Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn som jag gärna besöker några gånger per år. Den här dagen hade jag en osedvanlig tur; jag hade förmånen att njuta av konstverken helt själv - ingen annan gäst förutom restaurang- och receptionspersonalen. Den aktuella utställningen med verk av Bernd Koberling är intressant men lite svår att ta till sig. Det som blev den mäktigaste upplevelsen den här dagen var middagen på akvarellmuseets restaurang Vatten som jag också avnjöt i min ensamhet med ett glittrande hav och karga bohusklippar precis utanför glasväggarna. De "handpillade" räkorna med en bönsallad och en örtcrême ovanpå var oerhört läcker. Och vad passar bättre på restaurang Vatten än en iskall flaska Loka. Kaffet valde jag att drick i solskenet på trädäcket utanför.